Hem
Alla teman
Tema
Sverige
Ämne
Sverige och nazismen
Källor
Svenska nazister
Nazismens kritiker
Kommunistskräcken
Källa     Utskrivbar version
Svenska nazister

Det fanns även svenska nazistiska och fascistiska partier, som bildades redan före kriget. De svenska nazisterna var dock splittrade på flera olika grupper och partier och lyckades aldrig samla några större väljarskaror bakom sig.

Sveriges första nazistparti hette Svenska Nationalsocialistiska Frihetsförbundet och bildades redan 1924. 1926 bildades Sveriges Fascistiska Kamporganisation och 1929 det fascistiska Nysvenska Förbundet. 1930 slog sig dessa tre partier samman till ett nytt parti, Svenska Nationalsocialistiska Partiet, med Birger Furugård som ledare.

Men det uppstod en konflikt inom SNSP mellan Birger Furugård och den mer socialistiskt inspirerade Per Olov Lindholm. I januari 1933 uteslöts Lindholm och hans anhängare ur partiet och bildade i stället Nationalsocialistiska Arbetarpartiet (NSAP).

På hösten 1933 bildades ett tredje svenskt nazistparti, Nationalsocialistiska blocket (NSB), lett av Martin Ekström. Partiet lyckades dock aldrig bygga upp någon fungerande organisation och försvann i stort sett ur svensk politik efter 1936.

Sveriges Nationella Förbund (SNF) hade fungerat som det svenska högerpartiets ungdomsförbund men rörde sig i början av 1930-talet mot nationalsocialismen och antog 1933 ett program som var starkt påverkat av nazistiska idéer. 1934 bröt SNF med högern och bildade ett eget parti, som fick med sig två av högerns riksdagsmän.
Svenskt nazistmöte 1933.

Dessutom fanns Socialistiska partiet, som från början bestod av en kommunistisk falang som hade uteslutits ur den Kommunistiska internationalen (Komintern) 1929. Partiet blev alltmer nazistiskt från 1937, då Nils Flyg blev partiledare, och de flesta medlemmarna lämnade partiet. När andra världskriget bröt ut 1939 tog Socialistiska partiet ställning för Tyskland och efter det tyska anfallet på Sovjetunionen 1941 trädde det fram som öppet nazistiskt.

Rasism och antisemitism var centrala inslag i de svenska nazistpartiernas ideologi. De deltog aktivt i kampanjer för att hindra att Sverige tog emot tyska och österrikiska judar 1938-39. Nazisterna var också motståndare till demokratin och förespråkade ett auktoritärt styre. Partierna var starkast i storstäderna, i Skåne och på västkusten. NSB hade sina anhängare främst inom militären och överklassen, och partiledaren Martin Ekström var själv överste. Sven Olof Lindholm var furir. Men de flesta av de nazister som fanns i Sverige tillhörde medelklassen – bönder, tjänstemän, studenter och köpmän. Nazistpartierna i Sverige övervakades av säkerhetspolisen, och under kriget registrerades 13 000 nazister och tyskvänner som politiskt opålitliga.

De svenska nazisterna var aldrig särskilt starka. Flest anhängare hade de i mitten av 1930-talet, före kriget. I valet 1936 fick nazistpartierna tillsammans ungefär 50 000 röster, vilket var 1,7 procent av det totala antalet röster. Det största av dem var då SNF, som ensamt fick 30 000 röster. Men SNF förlorade ändå sina två riksdagsplatser i valet. SNSP hade fått 15 000 röster i valet 1932 men fick bara 3000 röster 1936 och upplöstes efter valet. I valet 1940 ställde bara Socialistiska partiet upp av nazistpartierna och fick då 18 000 röster men förlorade sex mandat i riksdagen som man hade haft kvar från den tiden då partiet var kommunistiskt. Partiet upplöstes efter Nils Flygs död 1944. Sven Olov Lindholms NSAP, som 1938 bytte namn till Svensk Socialistisk Samling (SSS), ställde upp igen i valet 1944 men fick bara 3700 röster (det hade fått 17 000 år 1936). Partiet överlevde kriget men lades ner 1950.

Svenskar som stred för Hitler

Det fanns svenskar som kämpade i den tyska krigsmakten. Journalisten Bosse Schön har i sin bok Svenskarna som stred för Hitler (1999) hittat 260 svenska frivilliga som stred i det tyska Waffen-SS.
Upphovsrätt
Scanpix
Webbguide
Denna dag i historien
Idag: 21 Juli 2017
Då: 20 Juli 1944

Ett mordförsök på Hitler lett av överste Claus von Stauffenberg misslyckas.

Titta på tidslinjen