Hem
Alla teman
Tema
Sverige
Ämne
Eftergiftspolitiken
Källor
Midsommarkrisen
Malmen
Baltutlämningen
Källa     Utskrivbar version
Midsommarkrisen

Efter anfallet mot Sovjetunionen i juni 1941 och efter att Finland hade gjort gemensam sak med Tyskland kom ett krav från tyskarna att få transportera en fullt utrustad division på 18 000 man, den så kallade Engelbrechtdivisionen, på svenska järnvägar från Norge till Finland.

Ett beviljande av kravet skulle innebära ett mycket klart brott mot neutraliteten, och i för-längningen fanns också en risk för nya tyska krav. Det tyska kravet gav upphov till den så kallade midsommarkrisen i Sverige. Den svenska samlingsregeringen var oenig: högern och bondeförbundet var för en eftergift, liksom utrikesminister Günther, medan socialdemokraterna och folkpartiet var splittrade. Efter långa diskussioner i regeringen och partigrupperna beslöt man dock att säga ja.

Kung Gustav V skall ha sagt till statsminister Per Albin Hansson att ”om det blir ett nej vill jag inte vara med längre”. Det är oklart vad kungen egentligen menade, men Hansson framställde det inför den socialdemokratiska riksdagsgruppen som ett abdikationshot. En abdikation riskerade att splittra regeringen och hela landet, varför statsministern föreslog en omröstning i riksdagsgruppen under förutsättningen att ett nej kunde leda till en regeringskris. Härvid röstade en majoritet av den socialdemokratiska riksdagsgruppen ja till eftergiften.
Hemligt möte under midsommarkrisen 1941. I mitten utrikesminister Christian Günther.

Regeringen gjorde dock klart för tyskarna att eftergiften skulle betraktas som en engångsföreteelse och att inga nya transporter av samma slag skulle godtas. Division Engelbrecht transporterades genom Sverige till östfronten under två veckor kring månadsskiftet juni-juli 1941.
Upphovsrätt
IBL Bildbyrå
Webbguide
Denna dag i historien
Idag: 15 November 2018
Då: 16 November 1942

Fritz Pfeffer (Albert Dussel) går under jorden i det hemliga gårdshuset.

Titta på tidslinjen